Åsa Melin upptäckte en nisch där det saknades en podcast. Foto: privat.
Åsa Melin är varken utbildad inom kvinnohälsa eller journalistik, trots det startade hon Klimakteriepodden. Det började med att hon själv inte fick tag i informationen hon behövde om klimakteriet.
Att starta en podd och därefter orka lägga ner omkring 15 timmar i veckan på den kräver en stark drivkraft. Redan innan Åsa Melin startade Klimakteriepodden lyssnade hon mycket på poddar. Det har hon haft stor nytta av eftersom hade skaffat sig en känsla för vilket innehåll i poddar hon gillar.
̶ Upptakten till podden var att jag fick min första värmevallning, berättar hon.
I samband med det försökte hon prata med sina väninnor om klimakteriet, men det blev mest en massa hysch-hysch och väninnorna ville inte diskutera ämnet. Samtidigt började hon leta information om klimakteriet i böcker, men upplevde att hon inte hittade svar på sina frågor. Till slut bestämde hon sig istället för att driva en podcast om klimakteriet för att i första hans lära sig för egen del, men också för att hon räknade med att det borde finnas många andra som också behöver lättillgänglig information om klimakteriet.
Samarbetar med Acast
Podden hade redan från början ett samarbete med Acast.
̶ Fördelarna med samarbetet med Acast är att det underlättar för podden att nå publiken och att jag har tillgång till tillförlitlig statistik, säger Åsa Melin.
Lägger ner 15 timmar i veckan på podden
Att det ofta krävs 15 timmars arbete i veckan av Åsa för att driva podden kan säkert överraska många. Vad är det då som tar tid? Jo, att läsa på inför varje avsnitt, kontakta intervjupersoner, redigera och att göra insatser för att få lyssnare att upptäcka podden. Att redigera det inspelade materialet är en del av arbetet med att driva en podd som ofta tar mycket tid. Det är något som en del poddare väljer att lägga ut på någon konsult, men som hon har valt att göra själv. För henne har det känts viktigt att hon själv har full kontroll över vad av den inspelade informationen som kommer med i avsnitten. Att välja redigeringsprogram var en av många saker hon var tvungen att ta ställning till när hon startade podden. För att skaffa information om redigeringsprogram frågade sig Åsa Melin fram och har valt att arbeta med gratisprogrammet Garageband.
För slutmixningen tar hon hjälp av sin man. Slutmixning handlar om att göra finishen av ljudet så att det blir behagligt att lyssna på, det handlar bland annat om att se till att ljudvolymen blir jämn under hela avsnitten.
Viktigt arbete med PR
Åsa har lyckats väl med att skapa uppmärksamhet för Klimakteriepodden i massmedia. ICA Kuriren, Allas, M-magasin och Hälsa är några populära rikstäckande tidningar som har rapporterat om podcasten. Också flera regionala och lokala tidningar i olika delar av Sverige har skrivit om podden, exempelvis Nacka Värmdöposten, Nya Wermlands-Tidningen och Enköpings-Posten.
En del massmedier har Åsa hört av sig till själv, medan andra har fått tips om podden från lyssnarna. Hon märkte positiva effekter när hon publicerade ett pressmeddelande via tjänsten MyNewsdesk när hon använde tjänsten under en prova-på-period.
Förutom att bearbeta tidningar och teve, lägger Åsa ner mycket tid på att kommunicera via sociala medier och det tar betydligt mer tid än hon räknade med från början.
Vad gäller påhopp på Klimakteriepodden i sociala medier har det än så länge knappt förekommit. Däremot berättar Åsa att en hel del personer tycker till och ifrågasätter delar av innehållet.
̶ Givetvis har lyssnarna rätt att ifrågasätta, men då är det viktigt att jag svarar snabbt och visar att jag står för innehållet.
Lyssnare hör inte enbart på det det senaste avsnittet, utan många lyssnar och kommenterar även äldre avsnitt. Det gör att Åsa hela tiden behöver vara bered på att bemöta respons i sociala medier även angående äldre avsnitt.
En viktig erfarenhet hon har skaffat sig är att för att behålla intresset för podden måste hon göra uppdateringar oftare i sociala medier än vad hon första räknade med.
Hittade en ledig nisch och en bra mix av intervjupersoner
Den ena anledning till varför Klimakteriepodden har blivit så uppmärksammad i media beror på att det saknades en svenskspråkig podd som fokuserade på klimakteriet. Den andra anledningen är att Åsa Melin har ansträngt sig för att intervjua personer som talar om ämnet ur många olika synvinklar. Många av intervjupersonerna har en vårdutbildning, medan andra talar om klimakteriet genom att helt och hållet utgå från sina egna privata erfarenheter av klimakteriet.
Podden och pengarna
Hittills har Åsa tjänat en del pengar på annonsörer i podden. Men hon har också tackat nej till en del annonsörer eftersom hon bedömt att det de erbjuder inte har legat i linje med vad hon vill att Klimakteriepodden ska associeras med.
Än så länge är timpenningen låg för arbetet med Klimakteriepodden. Åsa Melin räknar med att få till stånd fler samarbeten som handlar om annat än reklamintäkter. Hon upplever att ju större nätverk och kunskap om ämnet som hon skaffar sig genom poddandet, desto mer attraktivt kommer det blir att samarbeta med Klimakteriepodden.
̶ Det kan handla om sådant som enkätundersökningar som lyssnarna svarar på eller att jag kommer medverka vid olika event kopplade till hälsa och välbefinnande.
Text: Lars Carlén